De senaste dagarna har mest varit fyllda av... blargh. Och med det vill jag säga. Noll motivation och ingen lust att göra något. Alls. SÅ jag har suttit på soffan och låtit den forma min kropp. Har upptäckt att jag nått en ny maxvikt. Fan. Jag får inte riktigt plats i mina kläder längre. Eller , iaf.. vissa kläder. Som mina jeans. Och vissa tshirts. Så dags för fler promenader, mindre godis och chips och ... jag vet inte... ost?
Trots all min olust har jag gjort några projekt. Försökte gjuta med resin epoxy. Det är sjukt kladdigt, och jag har inga bra formar att gjuta i, så just nu har jag resin i vissa av mina lerformar som jag inte får ut. Det slutar bara med blodspillan när jag försöker att vålda ut det med något vasst, en sax eller kniv eller skruvmejsel. Råkade hugga mig själv i armen några gånger. Får försöka komma på nåt annat sätt att få ut det. Dessutom så råkade jag blanda lite dåligt. Så det sitter extra bra eftersom resinet är lite klibbigt fortfarande.
Och så hade jag släpat fram alla mina deco grejer häromdagen för att sitta och göra lite decoden. Men upptäcker att silikonet torkat ihop efter att ha suttit och planerat vad jag ska lägga var och hur i mer än en timme. Jahapp, bara plocka undan allt igen och hoppas att jag får några pengar nångång så jag kan köpa nytt.
Men just nu ligger fokus på att göra färdigt min halloweendräkt. Hittade tyllgardiner på ikea igår som jag ska klippa sönder, sy om och färga till min dräkt.
Imorgon ska jag till psykdoktorn för första mötet. Jag hoppas det går bra och de kan ge mig lämplig hjälp. Och inte bara "ta de här tabletterna och ring om ett halvår"
Så himla kul är det inte att sitta hemma och vara mentalt handikappad. Stresssyndrom. gå och dö.
Nu fick jag huvudvärk också... grrr..
Jaja
Jättekul. Någon dag kanske jag vågar ta på mig fairykei-kläder. Hatar lite att man sätter begränsningar för sig själv hela tiden när världen oftast skiter helt i hur man ser ut. Folk glor ändå. Hur man än ser ut.
Läste en blogg tidigare idag där en 18-åring börjar fundera på att sluta klä sig i sweet lolita för att folk tycker att hon är för gammal för det.. För gammal? När man är 18 har man ju just börjat fatta vem man är och hur man vill se ut. Sånt stör mig. Att bara för att man inte väljer att ha samma joggingbrallor som alla andra så klär man sig "fel". När vuxna människor på tåget ska börja lägga sig i hur man ser ut. Är det att vara vuxen? Så sjukt trångsynt att jag inte ens orkar börja bry mig.
Om jag har färgat håret svart sen jag var 17, om jag tycker att kläder med stjärnor på är de finaste. Varför ska jag sluta klä mig i dem?
Som sagt, jag orkar inte ens. Jag kan inte formulera mig ordentligt. Min hjärna är trasig.
Jag kommer ändå alltid ta på mig det som jag tycker är finast. Din åsikt spelar mig ingen roll.
Kämpa vidare därute.
